Kompanjonsavtal och kompanjonsförsäkring
Definition
är samlingsnamn för avtal mellan delägare i ett bolag, oavsett företagsform. I aktiebolag kallas det ofta aktieägaravtal.
När det gäller
- Frivilligt – till skillnad från bolagsordningen som är obligatorisk i AB.
- Reglerar inbördes villkor mellan delägare för att undvika framtida konflikter.
- Kan komplettera eller ersätta bestämmelser i bolagsordningen (men vissa klausuler kan inte tas in i bolagsordningen).
Vanligt innehåll
- Kapitalbidrag per delägare + ev. ränta på överskjutande insatser.
- Arbetsfördelning, lön, ersättning.
- Insyn och inflytande.
- Beslutsregler: enhällighet vs enkel majoritet för vissa frågor.
- Konkurrensförbud inom bolagets verksamhet.
- Villkor för överlåtelse av aktier/andelar.
- Utträde, dödsfall, skilsmässa.
- Sanktioner vid avtalsbrott.
- Tvistelösning: allmän domstol eller skiljeklausul.
För- och nackdelar
För:
- Bolagsordningen är offentlig – kompanjonsavtal hålls privat.
- Vissa klausuler kan bara finnas i kompanjonsavtal (röstbindning, kompanjonsförsäkring).
- Alla aktieägare behöver inte vara med.
- Ändring av bolagsordning kräver 2/3-majoritet – avtal är flexiblare.
Mot:
- Risk för dubbelreglering (avtal vs bolagsordning → tvister).
- Binder endast avtalsparterna (inte automatiskt alla delägare).
- Otympligt vid många aktieägare.
Kompanjonsförsäkring
En livförsäkring som delägarna tecknar på varandras liv. Syftet: om en delägare avlider faller ett belopp ut till de kvarvarande, som då har råd att lösa ut arvingarna och fortsätta driva företaget – i stället för att arvingarna blir ofrivilliga delägare eller företaget måste säljas för att finansiera utlösen.
Kopplas typiskt till en klausul i kompanjonsavtalet om att kvarvarande delägare har rätt att köpa den avlidnes andelar.
Relaterade begrepp
- foretagsformer – bolagsordning vs kompanjonsavtal
- avtal – allmänna avtalsrättsliga principer