Företagsformer

Definition

De fem vanligaste svenska företagsformerna som berörs i kursen: enskild näringsverksamhet, aktiebolag (AB), handelsbolag (HB), kommanditbolag (KB) och ekonomisk förening. Val av form avgör juridisk status, ansvar, beskattning och krav på revisor.

Jämförelseöversikt

Beskattning:

• AB och ek. förening beskattas som juridisk person (bolagsskatt på vinst, ev. utdelning beskattas hos ägare).
• Enskild, HB och KB beskattas i delägarens privata deklaration – statlig/kommunal inkomstskatt, egenavgifter, särskild löneskatt m.m. För HB/KB används JAU (justerad anskaffningsuppgift) vid andelsavyttring.

Enskild näringsverksamhet

• Företaget och ägaren är samma person. Personnummer = organisationsnummer.
• Bildas av en ensam person utan startkapital.
• Krav på näringsidkaren: ej i konkurs, ej näringsförbud, ej förvaltare, ≥16 år (16–18 med begränsningar).
• Utanför EES → föreståndare i Sverige krävs.
• Registrering hos bolagsverket är ej krav, men rekommenderas (namnskydd i länet).
• skatteverket: F-skattsedel + momsredovisning anmäls dit.
• Firmatecknare = endast näringsidkaren. Prokura = speciell fullmakt som ger en prokurist rätt att företräda i hela verksamheten.
• Större enskilda näringsverksamheter måste lämna årsredovisning.
• Avveckling: avregistrering efter att tillgångar sålts, avtal sagts upp, skulder betalats.
• Fördelar: enklast att starta, något lägre skatt för små bolag, enkel vila/avveckling.
• Nackdelar: personligt ansvar (risk för personlig konkurs), svårt att följa årets skatt löpande.

Aktiebolag (AB)

Juridisk person som kan teckna avtal, äga, anställa, stämmas. Ägarnas ansvar begränsat.

Bildande

Krävs:

• Bankintyg – aktiekapital inbetalt (25 000 kr privat, 500 000 kr publikt). Alternativt apportegendom.
• Stiftelseurkund – dokument med centrala villkor för bolagsbildningen.
• Bolagsordning – ska innehålla: företagsnamn, säte, verksamhet, antal styrelseledamöter, antal suppleanter, antal revisorer, räkenskapsår + andra grundbestämmelser.

Apportegendom = annat än pengar som betalning för aktier (t.ex. lastbil, fastighet). Måste stå i stiftelseurkunden. Auktoriserad eller godkänd revisor ska yttra sig över typen, överföringen, nyttan, värderingen och ev. svårigheter.

Bolagsstyre

• Bolagsstämma – högsta beslutande organ, aktieägarna beslutar. Tre typer:
  • Årsstämma (ordinarie, 1 ggr/år; årsredovisning + revisionsberättelse)
  • Extra bolagsstämma (akuta frågor mellan årsstämmor)
  • Fortsatt bolagsstämma (beslut om att fortsätta vid senare tillfälle)
• Styrelse utses av stämman. Antal framgår av bolagsordningen.
  • Privat AB: om <3 ledamöter → minst 1 suppleant krävs.
  • Publikt AB: alltid ≥3 ledamöter.
  • Styrelseledamot har en röst; styrelsen utser ev. VD.
• VD: ansvarar för löpande förvaltning. Publikt AB måste ha VD och VD får inte vara styrelsens ordförande. Privat AB behöver inte VD.
• Revisor – se gränsvärden nedan.

Viktiga begrepp

• Verklig huvudman – den som ytterst äger/kontrollerar.
• Firmatecknare – rätt att skriva under bindande för bolaget.
• Förbjudna lån – överföringar från bolag till ägare eller närstående utanför lön/utdelning/återbetalning.
• Räkenskapsår: normalt kalenderår, men brutet räkenskapsår får börja 1:a i vilken månad som helst. Vid start/omläggning: 6 månader kortare eller längre tillåtet (6–18 mån).

Årsredovisning (AB)

Upprättas efter räkenskapsår, presenteras på årsstämma, skickas till Bolagsverket. Ska bestå av:

• Förvaltningsberättelse
• Resultaträkning
• Balansräkning
• Noter
• Underskrifter

Revisor → revisionsberättelse (separat dokument, ej del av årsredovisningen).

Avslut

• Likvidation (frivillig: bolagsstämman; tvångs: Bolagsverket eller domstol). Likvidator ersätter styrelsen.
• Konkurs – tillgångar används för att betala skulder.
• Fusion – ett AB:s tillgångar/skulder tas över av ett annat; överlåtande bolag upplöses utan likvidation.
• Delning – tillgångar/skulder tas över helt eller delvis av ett/flera andra AB.

För- & nackdelar

• + Störst ekonomiskt skydd för privatpersoner; tydlig åtskillnad mellan privat och företagsekonomi; fler förmåner; namnskydd i hela Sverige inom affärsidé.
• – Högre redovisningskrav; svårt att byta ägare; tar tid att avveckla; nystartade AB får ofta inte lån utan personlig borgen.

Handelsbolag (HB)

• ≥2 bolagsmän, personligt och solidariskt ansvariga för bolagets avtal och skulder.
• Bildas genom bolagsavtal (skriftligt eller muntligt). Skriftligt avtal undertecknas av alla – är inte offentligt.
• Efter registrering hos Bolagsverket → juridisk person (kan teckna avtal, äga, anställa, vara part i rättegång).
• Beskattning: i bolagsmännens privata deklarationer, baserat på bolagsavtal + JAU.
• Offentlig årsredovisning krävs om: minst en juridisk person som delägare, eller större företag (se gränsvärden nedan).

Kommanditbolag (KB)

Särskild form av HB där vissa delägares ansvar är begränsat till insatsen.

• Minst en komplementär (obegränsat, solidariskt, personligt ansvar) och en kommanditdelägare (ansvarig bara för sin insats).
• Viktigt: om KB saknar komplementär → blir automatiskt HB, och kommanditdelägarna får obegränsat ansvar.
• Kommanditdelägarens insats får vara i SEK, EUR, arbete eller utrustning (allt anges som pengar i Bolagsverkets anmälan).
• Ny komplementär ansvarar även för tidigare skulder. Avgående komplementär ansvarar ej för skulder som uppkommer efter kungörelse i Post- och Inrikes Tidningar.
• Beskattning + årsredovisning: samma logik som HB.

Ekonomisk förening

• ≥3 medlemmar (fysiska eller juridiska, ej investerande) som:
  • antar stadgar,
  • väljer styrelse (minst 3 personer; mindre föreningar: 1–2 ledamöter + 1 suppleant),
  • väljer minst 1 revisor.
• Medlemmarna är inte personligt ansvariga för föreningens skulder men kan förlora sin insats.
• Krav:
  • Ska främja medlemmarnas ekonomi.
  • Ska bedriva ekonomisk verksamhet.
  • Föreningsstämma årligen (högsta beslutande organ, inom 6 månader efter räkenskapsårets utgång).
• Bokföringsskyldig; alltid årsredovisning (även vid liten/ingen verksamhet). Större föreningar → årsredovisningen till Bolagsverket.
• Avslut: likvidation, förenklad avveckling (unikt för ek. förening – utan föregående likvidation), fusion, konkurs.

Revisorsgränser – minneshack

Samma gränsvärden återkommer för alla juridiska personer. Krav på revisor (om ≥2 av 3 uppfylls under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren):

"3-1,5-3" – privat AB samt HB/KB med juridisk person som delägare:

• Fler än 3 anställda (i medeltal)
• Balansomslutning över 1,5 miljoner kr
• Nettoomsättning över 3 miljoner kr

"50-40-80" – HB/KB med endast fysiska delägare räknas som "större företag" och behöver auktoriserad revisor:

• Fler än 50 anställda
• Balansomslutning över 40 miljoner kr
• Nettoomsättning över 80 miljoner kr

Publikt AB: alltid auktoriserad revisor.

Praktiska exempel

• Caesar startar åkeri ensam, lånar lastbil privat: enskild näringsverksamhet är enklast men personligt ansvar = lastbilslån och åkerirelaterade skulder drabbar privat­ekonomin.
• Två kompanjoner köper lastbil tillsammans: HB om båda vill dela ansvar solidariskt; KB om den ena vill vara passiv investerare (kommanditdelägare) utan obegränsat ansvar.
• Skyddad ägarstruktur för ett transportföretag med externa investerare: AB – aktiekapital skyddar investerarna och underlättar ägarbyte via aktieförsäljning.

Fallgropar

• Förväxla inte personligt ansvar med personligt arbete – en ensam aktieägare i ett AB har inte personligt ansvar för bolagets skulder utanför aktiekapitalet.
• I KB: om komplementären avgår och inte ersätts → kommanditdelägarens ansvar blir obegränsat (bolaget räknas som HB).
• Enskild näringsverksamhet har inget organisationsnummer – personnumret används.
• Stiftelseurkund ≠ bolagsordning. Den förra visar bildarviljan, den senare är bolagets "grundlag".
• Revisionsberättelse är inte del av årsredovisningen (separat dokument).

Relaterade begrepp

• konkurs
• avtal
• yrkestrafiktillstand – krav skiljer inte beroende på företagsform men kapitalkravet från förordning 1071/2009 gäller oavsett.